Arkiv | Allt & inget RSS feed for this section

Mörkt

22 Nov

Känns konstigt att kolla ut genom fönstret och se att det redan är mörkt.

När klockan är 16 så känns det mer som 20 på kvällen. I butiken är det dock inte mörkt! Här myser vi med tända ljus och värme! Riktigt mysigt!

TACK!

19 Nov

Hilda har skrivit så fint om oss!

Vi blir så glada för alla fina ord! Vi har fått många nya kunder på senaste och vi hoppas att ni – ”gamla” som nya, fortsätter att följa oss på vår nya resa! Det är tack vare ER som vi fortsätter att kämpa! Utan er så finns inte Made By No One. TACK FINA NI!

För att komma till Hildas blogg så klicka här! Hon har en underbar stil med en personlig touch – en väldigt bra blogg!

SOCKERBIT

4 Nov

Äntligen fredag!

Vad ska ni hitta på? Om ni inte känner för att festa utan hellre vill mysa på ett café så kan vi STARKT rekommendera Malmös mysigaste café – SOCKERBIT! Äntligen!!! Äntligen ett mysigt café med personlighet, harmoni och känsla! Personalen är dessutom hur trevliga som helst! Det bästa tycker jag är den lilla touchen – att alla bakverk är döpta efter en låttitel. Det smakar extra gott då! Absolut värt ett besök – eller flera!

Halloween

1 Nov

Firar ni Halloween förresten?

Jag måste vara den enda på denna planet som inte gör det…känns det som. Alla klär ut sig, pyntar deras hem med spindelnät, spindlar och en massa andra kryp. Inte jag – aldrig. Jag har varit på en och annan Halloween-fest i hela mitt liv och det var kul. Jag förstår bara inte grejen med att fira Halloween. Jag är dock inte den som tackar nej till Halloween-firande, dock fick jag göra det i år eftersom jag firade min födelsedag med familjen samma dag (i lördags), men jag är heller inte den som ser fram emot det. Halloween är nog som ett mellanting för mig…roligt om den finns, men blir inte ledsen om den försvinner. Mycket snack om Halloween, men GLAD HALLOWEEN PÅ ER! Låt pumporna smaka!

Köpte förresten CANDYCORN när jag var i L.A – ser ju så gott ut! Dock smakade det inte lika gott – attans! En besvikelse…

Fina Hanna

25 Okt

Vi har följt Hannas blogg väldigt länge.

Hennes blogg är väldigt inspirerande! Hon har en rå, men samtidigt klassisk och trendig stil. Hennes sätt att mixa och matcha känns väldigt unik. Hon gör det på sitt eget sätt och det känns äkta! Vi inspireras av henne varje dag och som tack för en bra blogg så ville vi ge henne att av våra halsband! Kolla in hennes blogg och inspireras! Klicka här!

Birthday-girl

24 Okt

I fredags firade jag min födelsedag!

Firade dagen i butiken med alla mina vänner och det blev verkligen en helt hystersikt rolig kväll! Jag har tydligen ‘moves like Jagger’, haha! Oj, alltså! Fick fina presenter och en god frukost av mannen. Har tyvärr inga bilder från kvällen då den var ganska livad från början till slut. Dagen efter var det dags för jobb igen – städa, städa, städa! Tack och lov hade min helt underbara lillasyster städat det mesta efter att alla gått hem! TACK! Lördagen var riktigt mysig – många glada kunder i butiken. Alltid lika trevligt! Hoppas vi ses idag igen!

Helt galet!

11 Okt

Då var jag hemma igen.

Stockholm är helt fantastiskt och jag saknar det redan! Dock är det såklart alltid skönast att komma hem. Tjurruset nu då…vet inte ens vart jag ska börja! Det är det nog sjukaste, galnaste och roligaste jag gjort i hela mitt liv! Efter 2 km kom det första diket som man skulle över. I diket väntade lera och bajs (luktade så i alla fall) som man skulle hoppa ner i och som nådde upp till knäna. Efter det väntade en ravin med en massa stockar och andra hinder som man var tvungen att huka sig igenom. Sen var det löpning i vatten där en massa mäniskor fick bada – jag lyckade stå på benen! Som om det inte var nog! Sen kom det fler hinder och en EXTREMT jobbig backe som man fick krypa (!!!) uppför! Efter det kom ‘hemligheten’ på banan – en stor jäkla pöl med lera som var riktigt djup – upp till nacken! Det hade vi verkligen inte väntat oss! Loppet avslutades med 800 meter träsk. Man var tvungen att välja rätt spår och springa med korta snabba steg. Var man inte snabb nog, då satt man fast. Detta hände mig två gången, men jag lyckades dra mig loss. 800 meter har aldrig känts så långt! Efter det var det ca 2 km kvar till mål. Man sprang i trappor, över stockar, nerför backar, kasade på rumpan, under hinder osv. Innan mål väntade två små hinder med bl.a en vattenpöl som gjorde att man kunde skölja av sig lite. Man var ju helt lerig och äcklig! Det var verkligen en upplevelse och nästa år är jag på plats igen! Nu vet jag vad det handlar om – i år var bara en uppvärmning. Tjurruset 2012 – vi ses!